Som många inte så har även jag varit en hästistjej. Okej, det var en lögn men jag har haft en häst, två to be honest. Mamma hade en häst också samtidigt som vi hade Jollan och även bodde med pappa, hans namn var Aldur som var en lättskrämd men ack så snäll isländing. Men i alla fall, så nu i helgen tog vi med några av våra syriska vänner, framförallt barnen (kan ses i bakgrunden) så fick de klappa och rida lite. De var lite rädd från början men det hade nog inte sätt en häst på länge. Men de vande sig snabbt och var väldigt ivriga med att rida och klappa Jollan som stod tålmodigt och tugga i sig sitt hö.
